Räkna om timlön till månadslön och årslön
Räkna om timlönen till månads- och årslön. Och se det som förvirrar flest: Sverige har två lagliga sätt att räkna semesterlön, de ger olika tal, och vilket som gäller beror på om du har timlön eller månadslön.
Dina uppgifter
Ditt resultat
Formel
Två lagliga sätt, två olika svar
Det här är Sveriges egen fälla. Semesterlagen har två regler för semesterlön, och 16 § avgör vilken som gäller. Den som har «lön som inte är bestämd per vecka eller månad» — alltså timlön — omfattas av procentregeln. Den som har månadslön omfattas av sammalöneregeln.
Procentregeln, 16 b §: semesterlönen «utgör tolv procent av arbetstagarens förfallna lön i en anställning under intjänandeåret».
Sammalöneregeln, 16 a §: du behåller din vanliga månadslön under semestern och får dessutom ett semestertillägg på «0,43 procent av månadslönen» för varje betald semesterdag.
Varför 12 % och 10,75 % inte går att jämföra
Tjugofem semesterdagar gånger 0,43 procent blir 10,75 procent. Bredvid procentregelns 12 procent ser det ut som att den timavlönade får mer.
Det är fel jämförelse, och felet är stort. Den som har månadslön behåller lönen under de fem semesterveckorna — semestertillägget kommer ovanpå. Den som har timlön får ingen lön alls under semestern; de tolv procenten är det man lever på, inte ett påslag.
Därför står båda talen här, men de mäter inte samma sak. Ett påslag på 10,75 procent utöver bibehållen lön är mer än 12 procent i stället för lön.
Fyrtio timmar är ett tak
Arbetstidslagen 5 § säger att «den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan». Ordet som räknas är högst. Precis som i Spanien är 40 en gräns och inte ett genomsnitt, och många kollektivavtal lägger sig under den.
Räknat rakt av ger 40 timmar i veckan 40 × 52 ÷ 12 = 173,33 timmar i månaden. Svenska löneavdelningar avrundar ofta till 173, och kollektivavtal kan ange en egen divisor. Skriv in dina faktiska timmar så räknar sidan på dem.
Semesterersättning eller semesterlön
Orden används om vartannat men betyder olika saker. Semesterlön är det du får när du tar ut betald semester. Semesterersättning är det du får i stället när anställningen upphör innan du hunnit ta ut den intjänade semestern — det står i 28 §.
För kortare anställningar, som enligt 5 § avses pågå i högst tre månader, kan det avtalas att semesterledighet inte läggs ut alls. Då blir det semesterersättning i stället, och den räknas fortfarande med procentregeln.
Kollektivavtalet kan ge mer
Både antalet dagar och procentsatsen är minimiregler. Ett kollektivavtal kan ge fler än 25 semesterdagar och en högre sats än 12 procent, och gör det ofta. Lagens tal är golvet, inte facit.
Fälten ovan går därför att ändra. Står det annat i ditt avtal är det avtalet som gäller.
Allt här är före skatt
Preliminärskatt dras innan pengarna kommer in på kontot, och hur mycket beror på kommun, skattetabell och eventuella avdrag. Semesterersättning beskattas som annan lön.
OB-tillägg, övertidsersättning och rörliga lönedelar är inte medräknade. Rörliga delar har dessutom en egen regel: har du både fast och rörlig lön och den rörliga delen kan uppskattas till minst tio procent, gäller procentregeln även om du har månadslön.