Räkna ut antal dagar mellan två datum

Två datum in, och du får både antalet dagar och skillnaden utskriven som år, månader och dagar. De två talen svarar inte på samma fråga — och det är oftast bara det ena man är ute efter.

Dina uppgifter

Ditt resultat

Dagar—Hela dygn mellan datumen. Startdagen räknas inte med.

Kalenderskillnad—Samma period angiven som år, månader och dagar.

Vardagar—Måndag till fredag. Röda dagar är inte avdragna.

Lördagar och söndagar—

Veckor—Längd i veckor, alltså dagar delat med sju — inte ett veckonummer.

Hela månader—

Formel

Antal dagar = slutdatum − startdatum. Vardagar räknas som måndag till fredag i perioden. Kalenderskillnaden anges som hela år, sedan hela månader, sedan resten i dagar.

Vad beräkningen förutsätter

Att vardagar betyder måndag till fredag. Röda dagar är inte avdragna, och det gör skillnad — flera svenska helgdagar är rörliga och infaller på vardagar.
Att startdagen inte räknas med. Från den 1 till den 2 är en dag, inte två. Ska båda dagarna räknas lägger du till en.
Att datumen läses som kalenderdatum utan klockslag, och att sommartidens omställning inte påverkar dygnsräkningen.
Att «veckor» är en längd och inte ett veckonummer. Kalkylatorn räknar inte ut vilken ISO-vecka ett datum ligger i.
Att månadsräkningen lånar i stället för att klämma. Från den 31 augusti till den 1 mars blir det 5 månader och 29 dagar, inte 6 månader och 1 dag — kalkylatorn hittar aldrig på ett datum som den 31 februari.

Det här är en uträkning, inte rådgivning om frister eller avtalstider.

Dagar och kalenderskillnad är två olika tal

Mellan den 31 januari och den 1 mars är det 29 dagar ett vanligt år. Kalenderskillnaden är «1 månad och 1 dag». Båda är riktiga, men de svarar på olika frågor.

Ska du räkna en frist eller en ränteperiod är dagtalet det som gäller. Ska du beskriva hur lång tid som gått använder du år och månader.

Startdagen räknas inte med. Från den 1 till den 2 är det en dag. Behöver du båda dagarna inräknade — som ibland vid semester eller uthyrning — lägger du till en.

Vardagar är inte arbetsdagar

Kalkylatorn räknar måndag till fredag och vet ingenting om röda dagar. Det är en verklig skillnad i Sverige, inte en petitess.

Flera svenska helgdagar är rörliga och landar på vardagar: långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag och pingstdagen flyttar sig med påsken. Nationaldagen den 6 juni och trettondedag jul kan hamna mitt i veckan vissa år och på en helg andra.

Till det kommer dagar som inte är helgdagar i lag men i praktiken är lediga på de flesta arbetsplatser — midsommarafton, julafton och nyårsafton — och de klämdagar som uppstår när en röd dag ligger på en tisdag eller torsdag.

Behöver du faktiska arbetsdagar får du därför dra av de röda dagarna själv. Talet här är ett tak, inte ett facit.

Veckor är inte veckonummer

I Sverige anges tid ofta med veckonummer — «vecka 32» säger de flesta något om. Det gör det extra lätt att blanda ihop två saker som inte hör ihop.

Raden «veckor» här är en längd: antal dagar delat med sju. Den säger hur lång perioden är, inte vilken vecka på året ett datum ligger i. Den här kalkylatorn räknar inte ut veckonummer.

Skottår sköter sig självt

Sträcker sig perioden över den 29 februari räknas den dagen med. Det är också därför ett års skillnad ibland blir 365 dagar och ibland 366.

Samma sak gäller månadsskiften: den 31 januari plus en månad är sista februari, eftersom februari inte har någon 31:e. Kalenderaritmetik följer kalendern, inte multiplikation.

Datum skrivs år-månad-dag

I svensk vardag skrivs datum med året först — det gör sorteringen entydig och tar bort tvetydigheten mellan dag och månad som plågar många andra format. Datumfälten ovan följer din webbläsares inställning, men resultatet blir detsamma oavsett hur de visas.