Vad kostar apparaten i el?

Effekten står på apparaten, men kronorna gör den inte. Fyll i watt, hur ofta den går och ditt elpris, så syns årskostnaden — och hur mycket standbyläget tar för sig.

Dina uppgifter

Ditt resultat

Kostnad per år—

Kostnad per månad—

Kostnad per dygn—

Kostnad per drifttimme—Bara medan apparaten arbetar. Standbytiden ligger inte i det här talet.

kWh per år—

Enbart standby, per år—

Standbyns andel—

Formel

Kostnad per år = (effekt i watt ÷ 1000) × timmar per dygn × dagar per vecka × 52 × elpriset, plus standbyförbrukningen för resten av tiden.

Vad beräkningen förutsätter

Att elpriset skrivs i kronor per kWh och inte i öre. Skriver du 200 i stället för 2,00 blir svaret hundra gånger för stort, och sidan har inget sätt att märka det.
Att priset du fyller i är det du faktiskt betalar, alltså inklusive elnätsavgift, energiskatt och moms. Spotpriset ensamt är lägre än så, och ingen sats påstås här.
Att effekten är konstant medan apparaten går. En kyl eller en tvättmaskin arbetar i cykler och drar sin märkeffekt bara delar av tiden.
Att apparaten står i standby all övrig tid. Bryter du strömmen är standbyn noll, och då ska fältet stå på noll.
Att drifttiden räknas som 52 veckor, alltså 364 dagar, medan dygnskostnaden är året delat med 365. Därför får en apparat som går dygnet runt alla dagar ändå en liten standbypost — det är ett räkneartefakt och inte en verklig förbrukning.
Att ingenting här är ett effektabonnemang eller en effekttariff. Bara den rörliga energidelen räknas.

Det är en uträkning, inte en energideklaration.

Från watt till kronor

En apparat på 120 watt som går fem timmar om dygnet, alla veckans dagar, drar 239,22 kWh om året. Med ett elpris på 2,00 kr per kWh blir det 478,44 kr — knappt fyrtio kronor i månaden.

Per drifttimme är det 0,240 kr. Det är det tal som är lättast att känna igen: en timme till kostar tjugofyra öre.

Öre eller kronor — den enda fällan som spelar roll

Elpriset citeras i Sverige i båda enheterna. Nyheterna skriver spotpriset i öre per kWh; fakturan står i kronor per kWh. Fältet här vill ha kronor.

Skriver du 200 där det ska stå 2,00 blir årskostnaden 47 844 kr i stället för 478,44. Sidan kan inte se skillnaden — 200 kr per kWh är ett fullt räknebart tal, bara inte ett verkligt.

Den andra halvan av samma fråga är vilket pris som är rätt pris. Spotpriset är inte vad du betalar: ovanpå det ligger elnätsavgift, energiskatt och moms. Ta talet från fakturan, inte från rubriken.

Standby är en post, inte en detalj

Tre watt låter som ingenting. Men tre watt i nitton timmar om dygnet, året runt, blir 41,64 kr — 8,7 % av apparatens hela elkostnad, för något som inte gör någonting.

En apparat som verkligen bryts från elnätet har noll här. Skillnaden mellan «avstängd» och «urkopplad» är hela den posten.

En apparat som aldrig stängs av

Sätt timmarna till 24 och dagarna till 7, så händer något som är värt att veta om. Årskostnaden blir 2 096,78 kr — och standbyposten står kvar på fjorton öre.

Det är ett räknefel i modellen, inte i din apparat. Drifttiden räknas som 52 veckor, alltså 364 dagar, medan året i övrigt är 365. Den extra dagen hamnar i standby. Det är öre, men det är värt att veta att talet finns.

Vad sidan inte vet

Den vet inte att kylen arbetar i cykler, att tvättmaskinen drar sin märkeffekt bara under uppvärmningen och att en dator drar olika mycket beroende på vad den gör. Konstant effekt gånger tid är en modell, och för allt som slår av och på är den ett tak snarare än ett facit.

För sådana apparater är årsförbrukningen i energimärkningen ett bättre tal — och det talet kan du räkna om till kronor genom att fylla i det direkt som kWh, med ett dygn på 24 timmar och effekten satt så att det går ihop.