Vart tar lönen vägen?

I slutet av månaden finns nästan alltid en del av lönen som ingen kan förklara. Fyll i inkomsten, de fasta och rörliga kostnaderna och sparandet, så syns vad som blir över.

Dina uppgifter

kr

Det som landar på kontot. Lägg ihop båda lönerna om budgeten gäller hushållet.

kr

Det som alltid måste betalas: hyra eller boendekostnad, el, försäkringar, bredband, mobil, förskola, kollektivtrafik. Beloppet får variera mellan månaderna — det som gör en kostnad fast är att den inte går att välja bort.

kr

Det som ändras med månadens val: mat, kläder, fritid, nöje, restaurang, present.

kr

Det som går undan till buffert eller till att betala av skuld utöver den vanliga amorteringen.

%

Fritt fält. Ingen svensk regel fastställer den här andelen.

%

Fritt fält. Det som blir över av de två målen är det som återstår att spara.

Ditt resultat

Ofördelat—Det som faller utanför de tre posterna. Negativt betyder att mer går ut än in.
Omdöme—
Andel fasta kostnader—
Andel rörliga kostnader—
Andel sparande—
Mål för fasta i kronor—
Mål för rörliga i kronor—
Mål för sparande i kronor—Det som blir kvar av inkomsten när de två målen är avdragna.
Sparande på ett år—
Formel
Ofördelat = inkomst − fasta kostnader − rörliga kostnader − sparande. Varje andel = posten ÷ inkomsten.

Det som blir ofördelat

Med 32 000 kr in, 16 000 kr i fasta kostnader, 9 600 kr i rörliga och 3 200 kr i sparande blir 3 200 kr ofördelade. Andelarna är 50 %, 30 % och 10 %.

De 3 200 kronorna är sällan pengar över. Nästan alltid är de utgifter som inte skrevs in: kaffet, parkeringen, apoteket, prenumerationen som förnyar sig själv. Det ofördelade mäter framför allt det budgeten ännu inte ser.

Sparandet på 3 200 kr i månaden blir 38 400 kr på ett år — utan ränta, som den här sidan inte räknar.

Fast betyder inte samma belopp varje månad

Det är här de flesta budgetar går vilse. Svenska källor beskriver fasta utgifter som sådant du inte kan välja bort att betala. Det som gör en kostnad fast är alltså att den är oundviklig, inte att den är konstant.

Elräkningen ändras varje månad och är ändå fast. En bolåneränta som följer ett index ändras när indexet ändras och är ändå fast. Fredagsmiddagen ute är rörlig även om den infaller varje vecka.

Frågan att ställa är inte «är beloppet detsamma?» utan «kan jag låta bli att betala den nästa månad?».

Konsumentverket räknar på ungefär fyrtio procent

Det är värt att veta innan man jämför sin budget med en officiell tabell. Konsumentverket skriver rakt ut: «Vi räknar inte på alla kostnader, utan på cirka 40 procent av hushållets kostnader. Tänk alltså på att stora kostnader som boende, resor, tandvård och medicin inte ingår i våra beräkningar.»

Referensvärdena utelämnar alltså den tyngsta posten i hela budgeten. Skälet är rimligt — boendekostnaden skiljer sig för mycket mellan orter och upplåtelseformer för att ett riksgenomsnitt ska betyda något — men det gör att tabellen inte går att lägga bredvid det här formuläret post för post.

En detalj som är lätt att missa: el ingår i Konsumentverkets beräkningar. Den norska motsvarigheten, SIFOs referansebudsjett, utelämnar både boende och el. Två nordiska myndigheter med samma sorts publikation drar gränsen på olika ställen, så referenstal från grannlandet går inte att låna rakt av.

Målen är dina

De 50 och 30 som står som förval är en utgångspunkt och ingenting annat. Det finns ingen svensk regel som fördelar lönen i procent, och sidan låtsas inte att det gör det.

Den som betalar nyproducerad hyra i en storstad håller knappast de fasta kostnaderna på 50 %, och det är inget förvaltningsfel. Ändra målen tills de speglar hushållet du faktiskt har: det som blir över av de två är det som återstår att spara.

Året har fler räkningar än tolv

En varning om horisonten. Formuläret är per månad, och poster som betalas en gång om året syns inte alls: hemförsäkring, fordonsskatt, besiktning, service, tandläkare.

Eftersom de inte är budgeterade dyker de upp som överraskningar — och överraskningen tas nästan alltid ur den ofördelade delen. Är det ofördelade litet, är det där bufferten behövs.

Vanliga frågor